Referenshantering

Rapporten som du ska skriva kommer att innehålla referenser. På denna kurs används referenssystemet Harvard (parentesreferens).

Exempel

Annan än given litteratur

Given litteratur skall alltid i första hand användas för referenser. När andra källor används än de givna skall alltid ett källkritiskt förhållningssätt användas. 

Om referenser

Varför är publicerade källor (böcker, vetenskapliga artiklar och dyl.) mer tillförlitliga än egenpublicerade (t.ex. webbsidor)?

• De publicerade källorna har granskats av redaktörer, av s.k. ”peer review” och har ofta revisioner (ändringar och korrektioner, t.ex. när böcker trycks i en andra upplaga). Det är en orsak till att denna typ av källor väger tyngre än t.ex. webbsidor som inte har samma granskningskrav.
• Skrivna källor kan kontrolleras till skillnad från muntliga uppgifter som sällan kontrolleras på samma sätt. Därför är det viktigt att ange källans tryckuppgifter i en källförteckning, dvs
  • författare
  • år
  • titel
  • tryckort
  • förlag
• Undvik att referera till Wikipedia. Innehållet på Wikipedia är en kollektiv produkt och kan skrivas av vem som helst. Innehållet är inte expertgranskat.

Referenser är viktiga ur minst tre perspektiv

1. Referenser påvisar tillförlitlighet, att det man läser är riktigt och verkligen går att använda för att bygga vidare resonemang på.
2. För att tydligt visa när resonemang, tolkningar, ordalydelser osv inte är dina egna. Ange därför alltid texthänvisningar i löpande text när orden eller tolkningarna kommer från annat håll. Var noga att ange när det är författaren som menar någonting, inte du själv. Skriv t.ex. "Castells (2001) menar att…" eller "Enligt Castells (2001 s. 99) är…"
3. För att läsaren ska kunna kontrollera dessa referenser ska deras publiceringsuppgifter anges i slutet av din text, i en referensförteckning.

Enligt Harvard ska källan anges i texthänvisningen med författarens efternamn och publiceringsår inom en parentes

Att citera en speciell passage eller ett stycke

•  Ange alltid källan så noggrant som möjligt. Ange sidnumren för det stycket eller meningen.
• Direkta citat ska anges med citationstecken, följt av källhänvisningen: Exempelvis: ’…’ (Castells 2001, s.99), eller Castells (2001 s.99) menar att ’…’

Diskuterar du något som författaren genomgående skriver om, utsträckt över en hel bok eller artikel, så behöver du inte ange sidnummer.

• Ex: Castells (2001) utvecklar ett resonemang om hur Internet påverkar samhället...
• Längre citat ska anges som egna blockcitat, dvs fristående stycken med annan formatering än din övriga text.

Citera eller referera till något från en webbsida

När man citerar eller gör referens till något på en webbsida är regeln att ha med

• länk
• författare
• styckenummer
• datum för läsning

Det kan exempelvis ta sig följande uttryck

• Att använda universal design inom webbdesign är att inte bara skapa interaktion för muspekande utan också för tangentbord enligt Lynch & Horton (2008), hämtat från http://www.webstyleguide.com/wsg3/2-universal-usability/4-guidelines.html, stycke 12
• Lynch & Horton (2008) skriver att använda universal design inom webbdesign är att inte bara skapa interaktion för muspekande utan också för tangentbord.  Hämtat från http://www.webstyleguide.com/wsg3/2-universal-usability/4-guidelines.html, stycke 12

Källförteckning

Källförteckningen i slutet av din text ska vara alfabetiskt ordnad på författare eller annat huvuduppslag (t.ex. titel)

• Boktitlar kursiveras, artiklar skrivs som nedan:
  Ex: Castells, Manuel (2001). The Internet Galaxy. Oxford: Oxford University Press.
  
  
• I följande fall saknar artikeln författare, därför skrivs tidningens namn istället. URL och läsdatum ska anges för webbkällor:
  Ex: Economist (2009). ’The Future of Entertainment: Middle Class struggle’. 26/11 2009. Tillgänglig:  http://www.economist.com/node/14966219?story_id=E1_TQJGGNTJ, läst 8/9 2011