Källkritik är en metod för att värdera om information är trovärdig, sannolik och verklighetsförankrad. Det finns ingen tvärsäker metod för att bedöma en källas trovärdighet och att genomföra säker källkritik, men det finns ett antal kriterier att bedöma utifrån. Dessa bör du minst känna till.
En text som tolkas bokstavligt kan bli missvisande om texten är skriven i ett helt annat sammanhang. Ett sammanhang som rådde när texten skrevs men som inte längre behöver gälla.
Hur gammal är källan? Ju äldre källan är desto mer överspelad och inaktuell kan den vara. Ett sammanhang som rådde när texten skrevs kanske inte längre gäller, använd därför aktuella källor.
Vad som räknas som aktuellt beror på källans art och vilket område det rör sig om. Inom datavetenskap kan en artikel bli inaktuell på några månader, medan en filosofisk primärkälla vara aktuell under flera sekler (en sekundärkälla under flera decennier).
"Generellt sett är en äldre källa mer aktuell (om den rymmer en viktig teori som merparten av forskarna på området accepterar) än de källor som avser att pröva eller utveckla den teorin. Utgå ifrån att inga läroböcker är aktuella eller nya, var kritisk" skriver Booth et al. (1995)
Finns originalkälla? Finns det flera av varandra oberoende källor som kan bekräfta påståendet? Kom ihåg att sociala nätverk som bloggar, Twitter och Facebook ofta är en tummelplats för rykten och skrönor.
Är källan en förfalskning? Ha ett kritiskt förhållningssätt till t.ex. Wikipedia. Innehållet på Wikipedia är en kollektiv produkt och kan skrivas av vem som helst. Innehållet är inte expertgranskat.
En källas trovärdighet hänger bland annat på att:
Källor som har uppenbara syften och tydligt och ensidigt uttrycker viss ståndpunkt sägs utgöra tendentiösa källor. Exempel på tendentiöst är:
Analys av tendens gäller inte bara fakta utan även förklaringar. Det som skrivs behöver inte vara en direkt lögn. Att dölja visst material kan också vara att vara tendentiös.