Källkritik

Källkritik är en metod för att värdera om information är trovärdig, sannolik och verklighetsförankrad. Det finns ingen tvärsäker metod för att bedöma en källas trovärdighet och att genomföra säker källkritik, men det finns ett antal kriterier att bedöma utifrån. Dessa bör du minst känna till.

Fel kontext UP

En text som tolkas bokstavligt kan bli missvisande om texten är skriven i ett helt annat sammanhang. Ett sammanhang som rådde när texten skrevs men som inte längre behöver gälla.

Ålder UP

Hur gammal är källan? Ju äldre källan är desto mer överspelad och inaktuell kan den vara. Ett sammanhang som rådde när texten skrevs kanske inte längre gäller, använd därför aktuella källor.

Vad som räknas som aktuellt beror på källans art och vilket område det rör sig om. Inom datavetenskap kan en artikel bli inaktuell på några månader, medan en filosofisk primärkälla vara aktuell under flera sekler (en sekundärkälla under flera decennier).

"Generellt sett är en äldre källa mer aktuell (om den rymmer en viktig teori som merparten av forskarna på området accepterar) än de källor som avser att pröva eller utveckla den teorin. Utgå ifrån att inga läroböcker är aktuella eller nya, var kritisk" skriver Booth et al. (1995)

Oberoende UP

Finns originalkälla? Finns det flera av varandra oberoende källor som kan bekräfta påståendet? Kom ihåg att sociala nätverk som bloggar, Twitter och Facebook ofta är en tummelplats för rykten och skrönor.

Äkthet UP

Är källan en förfalskning? Ha ett kritiskt förhållningssätt till t.ex. Wikipedia. Innehållet på Wikipedia är en kollektiv produkt och kan skrivas av vem som helst. Innehållet är inte expertgranskat.

Trovärdig UP

En källas trovärdighet hänger bland annat på att:

  • den är opartisk (kvalitetsgranskning och peer-review spelar en central roll)
  • Pålitlig skribent (författarens utbildning, yrke, arbetsplats spelar in)
  • om publikationen är utgiven på ett känt förlag

Tendentiös UP

Källor som har uppenbara syften och tydligt och ensidigt uttrycker viss ståndpunkt sägs utgöra tendentiösa källor. Exempel på tendentiöst är:

  • en regerings texter
  • ett företags säljande information om produkter eller tjänster
  • en frivilligorganisation som backas av vissa finansiärer

Analys av tendens gäller inte bara fakta utan även förklaringar. Det som skrivs behöver inte vara en direkt lögn. Att dölja visst material kan också vara att vara tendentiös.

Val

  • Mälardalens högskola |
  • Box 883 |
  • 721 23 Västerås/Eskilstuna |
  • 021-10 13 00, 016-15 36 00 |
  • info@mdh.se |
  • Om webbplatsen