Mänskliga rättigheter
"Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter."
Så
inleds FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. För den
svenska regeringen är det en prioriterad uppgift att stärka de mänskliga
rättigheterna, och respekten för dem. Det gör vi i det politiska arbetet i
Sverige och det gör vi i utrikespolitiken. Frågor om mänskliga rättigheter
genomsyrar de flesta politikområden.
Vad är mänskliga rättigheter?
De rättigheter som inryms i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948 innehåller, enkelt uttryckt
- de grundläggande friheterna, såsom rätten att hysa eller uttrycka åsikter, att utöva en religion, att bilda eller gå med i en organisation eller att ordna möten
- rätten till skydd mot övergrepp, till exempel rätten att inte bli godtyckligt arresterad eller utsättas för tortyr
- rättigheter för att tillgodose de grundläggande behoven, till exempel rätten till en tillfredsställande levnadsstandard, till hälsovård och till utbildning.
Under de drygt femtio år som gått sedan den allmänna förklaringen antogs har rättigheterna slagits fast i ett antal internationella konventioner. Konventionerna tillförsäkrar enskilda olika rättigheter gentemot statsmakten. Sverige har ratificerat de centrala konventionerna om mänskliga rättigheter, vilket innebär att vi förbundit oss att respektera konventionernas regler. Den svenska utrikespolitiken ska bidra till att människor också i andra länder får del av de mänskliga rättigheterna.
