Källkritik

Det finns ingen tvärsäker metod för att bedöma en källas trovärdighet och att utföra källkritik. Men det finns ett antal kriterier att utgå ifrån.

Ålder

Hur gammal är texten? Ju äldre källan är desto mer inaktuell kan en källa vara. En gammal text som tolkas bokstavligt kan bli mycket missvisande eftersom texten är skriven i ett helt annant sammanhang. Ett sammanhang som rådde när texten skrev men som inte gäller längre.

"Man ska förstås använda aktuella källor, men vad som räknas som aktuellt beror på källans art och vilket område det rör sig om. Inom datavetenskap kan en artikel bli tinaktuell på några månader, men inom filosofin kan en primärkälla vara aktuell under flera sekler (en sekundärkälla under flera decennier). Generellt sett är en källa, som rymmer en viktig teori som merparten av forskarna på området accepterar, aktuell under längre tid än de källor som avser att pröva eller utveckla den teorin. Utgå ifrån att inga läroböcker är aktuella eller nya." (Booth et al 1995)

Oberoende

Finns det en originalkälla? Finns det flera av varandra oberoende källor som kan bekräfta påståendet? Kom ihåg att nätet är en tummelplats för rykten och skrönor som förmedlas på bland annat bloggar, Twitter och Face Book?

Äkthet

Är källan en förfalskning?

Trovärdig

En källa trovärdighet hänger bland annat på:

• Om den är opartisk (kvalitetsgranskning och peer-review spelar en central roll)
• Kunnig skribent (författarens utbildning, yrke, arbetsplats spelar in)
• Om publikationen är utgiven på ett känt förlag

Tendens

Varje källa som har intresse av att ljuga eller förvränga sanningen måste också misstänkas för att göra det. Exempel på potentiellt tendentiösa källor är:

• Ett lands regerings texter,
• Ett företags externa informerande om produkter och tjänster,
• En frivilligorganisation som backas av vissa finansiärer,
• En politisk organisation, etc.

Analys av tendens gäller inte bara fakta utan även förklaringar Det som skrivs behöver inte vara direkt lögn. Att dölja visst material kan också vara tendens.

---

Muntliga källor

Ibland anges föreläsningar som källor i studentarbeten. Det kan vara problematiskt med muntliga källor ur flera perspektiv:

• Kan ha hört fel
• Kan vara ryckt ur sitt sammanhang
• Läraren kan ha sagt fel

---

Ett exempel på en undersökning som inte håller måttet

”Sju av tio högstadieelever oroar sig för klimatförändringar.” Denna nyhet spreds i media med tydlig avsändare, Trygg Hansas. Trygg Hansa och dess varumärke fick mycket gratisreklam. Bland annat SVT och Sverige Radio kablade ut nyheten om Trygg Hansas undersökning.

Problemet är att resultatet inte är framtaget på ett vederhäftigt sätt. Svarsalternativet är utformade så att det nästan inte går att inte ha klimatångest. De som fyller i får flera svarsalternativ där flera alternativ är orolig i olika form, bland annat ”lite orolig” och endast ett alternativ är ”inte orolig”. Det blir på detta sätt nästan omöjligt att inte få ett resultat som beskriver respondenterna som orolig för klimatförändringar. Dessutom är urvalet inte representativt och svarsfrekvensen var endast 10%.

Totalt värdelös undersökning enligt Jan Stridh, lektor i journalistik. Det går alltså inte alls att dra den slutsats som Trygg Hansa gör. Det går inte att generalisera utifrån resultatet.

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/48475?programid=4300&date=2012-03-31

---

Lästips Hämta gratis!

Källkritk för internet
En hel bok utgiven av Styrelsen för psykologiskt försvar. "Bokens syfte är att ge vägledning för en bedömning av källorna på nätet, de bedömningskriterier som kommer att utvecklas grundar sig på källkritisk metod". Boken är skriven för är journalister, forskare och studenter.

https://www.msb.se/Upload/Produkter_tjanster/Publikationer/SPF/kallkritik_internet.pdf

---