Kommunikation i organisationer - ITE 330

 

Gruppuppgift, GRU 1

Nedan följer en beskrivning av GRU 1.

Gruppuppgift (GRU1), 5,5 hp, (examinerar lärandemål 1-3), Betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG)

Kursdeltagarna kommer att jobba i grupp på kursen. Grupperna har en rekommenderad storlek på 3-5 personer. Gruppindelning bestäms av kursansvarig.

Gruppen ska följa en kommunikativ insats från Eskilstuna kommun eller någon annan kommun eller större organisation. Här kommer lärandemålen för kursen igen:

  1. redogöra för uppgifter och yrkesroller inom kommunikationsområdet i relation till informationsdesign
  2. redogöra övergripande för styrdokument, lagar och regler som informationsdesigners måste förhålla sig till i organisationers kommunikationsarbete
  3. analysera hela kommunikationsprocessen med tonvikt på dialog, interaktion och återkoppling med en informationsdesigners perspektiv
  4. utvärdera kommunikationskampanjers utformning, effekt och samhällspåverkan samt gestalta och designa alternativ till studerad kampanj

Givet lärandemålen så kan del vara lämpligt att titta på följande:

Sändare

  • Hur ser organisationsstrukturen ut?
  • Vem tar beslutet om det som ska kommuniceras? Exempelvis politiker, tjänstemän, informatör
  • Bakgrund till beslutet? Syfte och tänkt effekt?
  • Vilka remisser och betänkanden är rimliga att ta hänsyn till?
  • Hur ser riktlinjerna ut? Exempelvis strategi, styrdokument, praxis eller ad hoc?
  • Reflektera med hjälp av området organisationskommunikation?

Omvärld

  • Vilka lagar och direktiv måste tas hänsyn till?
  • Trender och långsiktiga förändringar i samhället

Budskap

  • Vem bestämmer vem som ska föra ut budskapet?
  • Vad finns för budskapstrategi? Ex. volym, närhet, känsla och diskuterbarhet
  • Under vilka tidsperspektiv pågår kampanjen/kommunikativa insatsen

Kanaler

  • Vilka tekniska möjligheter/begränsningar är rimliga att ta hänsyn till?
  • Hur ser funderingar ut kring kanalval? Broschyr, PR/lobbying, TV, Radio och webb?
  • Intermedialitet, vid användande av flera medier: hur samverkar de olika medierna?

Kampanj

  • Inre kontext, deltecknens relation till varandra i artefakten. Maner, stil m.m?
  • Närkontext, var befinner sig, i vilken miljö finns annonsen, webbsidan, affischen etc?
  • Yttre kontext, specifik diskurs, typ är det medicinsk information, reklam etc som ingår i olika genrer.
  • Brus. Vad händer när kampanjen når användare och eventuellt målgrupp? Finns ”brus” eller andra hinder för förståelse/påverkan.

Mottagare/målgrupp

  • Vilka är mågrupp/er?
  • Vad vet avsändaren om dem?
  • Har gruppen tagit fram ytterligare information om målgruppen?
  • Intressenter och opinionsbildare

Feedback

  • I vilken mån är det möjligt och önskvärt att tillåta delaktighet från mottagarsidan?
  • Beskriv möjliga sociala medier. Exempelvis, bloggar, Facebook, twitter m.m.
  • Vad kan ett ökat engagemang och deltagande från ”mottagarsidan” komma att innebära? Vad tillför det organisationen och vilka problem kan komma att uppstå?
  • Vad händer med de traditionella rollerna i kommunikationsmodellen, sändare – mottagare, när mottagaren blir delaktig i skapandet av innehåll?
  • Hur ser dialogen ut mellan medborgare och offentlig myndighet/större organisation? Citera, granska och fundera. Jämför gärna med andra fall med dialog mellan medborgare och myndigheter/ större organisationer.
  • Har kommunikationens förutsättningar förändrats radikalt för det offentliga/ större organisationermed sociala medier?

Utvärdering

  • Finns utvärdering av kampanjen? Skrivbordsutvärdering eller genomförda undersökningar?
  • Det är bra om gruppen gör en egen utvärdering. Bedöma exempelvis, läslighet, läsbarhet och läsvärde, LIX-värde etc

Ovanstående punkter är inte nödvändigtvis frågor som måste besvara en i taget utan snarare frågeställningar som kan kastas om i turordning och glida in i varandra. Gruppen kanske dessutom har ytterligare frågeställningar att lägga till. Men minimikravet är att rapporten täcker upp lärandemålen.

För att inga oklarheter ska råda kommer projektarbetet att stämmas av löpande under kursen. Vad som förväntades kommer alltså inte att dyka upp som en överraskning på redovisningen.

För att få del av underlag för analys tas, bland annat, böckerna ”Kommunikation i organisationer” och "Kommunkationsplanering..." till hjälp.
Övrigt underlag för analys som rekommenderas är kurshäftet ”Sociala medier” samt annan litteratur, forskarrapporter och webben.

Rapport

Obligatoriskt för rapporten är att den ska innehålla citat, utdrag eller refernser från och "Kommunkationsplanering..." (minst refernser till 10 olika kapitel) och ”Kommunikation i organisationer” (minst 7 referenser till olika kapitel). Reflexioner från minst 3 gästföreläsningar ska också in i rapportenn.

Arbetet kommer att redovisas dels på en redovisning och dels i form av en rapport på 15-20 sidor.
Rapporten ska vara handledare och opponentgrupp tillhanda senast klockan 9.00 två dagar innan redovisning.

Vid referenser måste kapitel och sidnummer måste med i rapportens löptext annars blir det rest!

Redovisning av projektet

Former för redovisning och oppositionsordning blir klara i god tid innan redovisning.
  • Tid för redovisning med Powerpoint (eller annat redovisningsverktyg, typ, Prezi) 20 minuter
  • 10 minuter opposition från klassen och lärare

Opposition

Opposition är en obligatorisk del av examionationen. Opposition ska lämnas in senast i samband med kursavslut ha ett omfång på minst en A4. Både respondentgrupp och samtliga lärare ska få ett exemplar av oppositionen.

Oppositionsordning kommer att presenteras i slutet av kursen då det är klart vilka grupper som ska redovisa.

Att titta på som opponent i rapporten

Att rapporten...

  • innehåller uppgiften utförd enligt instruktion
  • har lämplig struktur
  • har begripligt språk, rätta uttryck
  • har relevant innehåll
  • speglar kursens innehåll
  • visat återkopplingar till kurslitteraturen samt uppfattat den korrekt
  • visar ett eget och kreativt tänkande
  • korrekt referenshantering
  • inte bara är deskriptiv (beskrivande) utan innehåller analys och reflektion
  • har begriplig text. Begrepp och uttryck förklaras.

Inlämningar till kursansvarig

Inlämningarna ska:

  • Ha formatet .doc eller .docx. OBS! Ej PDF eller annat format som inte är MS Word.
  • Innehålla försättsblad med gruppnamn och samtliga medlemmars namn.
  • Ska alltid inlämnas till läraren via mail, om inte annat meddelas.
  • Mail ska etiketteras så att det framgår gruppnamn och vilken uppgift det gäller.
  • Namn, mailadress samt mobilnummer till en person som är gruppens kontaktperson.
  • Ovanstående tillämpas även vid enskild inlämning på individnivå.

Inlämningen sker på denna mailadress:

bjarne.hindersson.malard@analys.urkund.se

 

Examinerande seminarium, GRU 1

Den 29:e april kommer vi att ha ett examinerande seminarium. Varje grupp tilldelas en frågeställning (se nedan) och ansvarar för varsin diskussion under seminariet – ungefär på samma sätt som läraren normalt sett gör under ett seminarium. Gruppen introducerar frågeställningen samt ger en kort introduktion till ämnet under 10-15 minuter och är sedan ansvariga för att hålla och moderera en diskussion i klassen.

Varje grupp bör förbereda sig genom att ha god koll på litteraturen kring frågeställningarna (dvs ha läst relevanta kapitel i boken Kommunikation i organisationer) samt genom att ta fram exempel eller scenarion kring sin specifika frågeställning som kan vara intressanta att diskutera i klassen under seminariet. Ni kan välja att utse en moderator/ diskussionsledare ibland er (dvs den som fördelar ordet) men det är viktigt att alla i gruppen är delaktiga i diskussionerna under seminariet. Varje grupp bör vara förberedda på att ansvara för ca 30-35 minuters diskussion. Kom ihåg att ni inte behöver ge alla svar själva men ni ska vara beredda på att ställa intressanta frågor och hålla igång diskussionen om svaren från era klasskamrater uteblir.

Sammanlagd tid för varje grupp 45 minuter (presentation + diskussion).

Individuell del till seminariet består i att lämna in cirka två sidor eller någonstans kring 5-6000 tecken (blanksteg inkluderade). Det ska tydligt framgå att ni läst och tillgodogjort er kurslitteraturen men ni får givetvis också använda er av källor som inte ingår i kurslitteraturen. Ni ska, individuellt, behanndla svara samma fråga som gruppen men med personlig reflektion. Lämnas in via mejl till kursansvarigi samband med seminarium.

 

Frågor till respektive grupp

Grupp 1

Förklara några grundläggande skillnader mellan det traditionella perspektivet på organisationslärande och det sociokulturella perspektivet. Hur går dessa två perspektiv igen i det lärande som förväntas av er i denna kurs? Ta upp några konkreta exempel och diskutera varför några kursmoment kan ses ur det ena eller andra perspektivet!

Hur skapas mening och förståelse i tider av förändring? Redogör i korthet för hur kommunikation kan fungera som meningsskapande processer. Välj förslagsvis ut och fokusera på två av de som boken Kommunikation i organisationer kallar för ”Meningsskapandets nyckelingredienser”!

Grupp 2

Diskutera det så kallat klassiska forskningsperspektivet. Ta upp några grundläggande skillnader mot de andra (Tex, vilken är dess grundläggande syn på kommunikation? Vilken är dess grundläggande syn på organisationer?). Hur ser en typisk forskningsfråga ut inom detta forskningsperspektiv?

Diskutera det så kallat tolkande forskningsperspektivet. Ta upp några grundläggande skillnader mot de andra (Tex, vilken är dess grundläggande syn på kommunikation? Vilken är dess grundläggande syn på organisationer?). Hur ser en typisk forskningsfråga ut inom detta forskningsperspektiv?

Diskutera det så kallat det kritiska forskningsperspektivet. Ta upp några grundläggande skillnader mot de andra (Tex, vilken är dess grundläggande syn på kommunikation? Vilken är dess grundläggande syn på organisationer?). Hur ser en typisk forskningsfråga ut inom detta forskningsperspektiv?

Låt klassen diskutera vilka fördelar respektive nackdelar som finns gentemot andra forskningsperspektiv.

 

Individuellt arbete i samarbete med gästföreläsningar, GRU 1

Efter varje gästföreläsning ska varje student, individuellt, lämna in cirka 1,5 A4 baserat på innehållet i gästföreläsningen och efterföljande frågor och diskussion. Innehållet ska minst spegla kursen fyra lärandemål. Detta ska vara inlämnat senast 2 dagar efter aktuell gästföreläsning till kursansvarig.

Om enskild student, av någon anledning, uteblir vid de enskilda gästföreläsninngarna förväntas att denne intervjuar kurskamrat för att kunna svara på frågorna till inlämnigsuppgiften.

Har gästföreläsare lämnat presentationsmaterial går det naturligtvis att titta på det också när inlämningen skrivs.

 

  • Mälardalens högskola |
  • Box 883 |
  • 721 23 Västerås/Eskilstuna |
  • 021-10 13 00, 016-15 36 00 |
  • info@mdh.se |
  • Om webbplatsen