Upprop, introduktion och uppdrag

Denna är första studievecka (om du inte deltar i campuskursen) behandlar, förutom inblick i kursadministration, en introduktion till kursen och vad som kommer att examineras.
Föreslagen tidsåtgång: minst 5 timmar.

Denna föreläsning är kopplad till lärandemål 1.

Härefter utgår jag från att du är registrerad som student på skolan, har ett användarkonto och i första hand når skolans email, läs annars detta.

Arbeta i grupp UP

Den amerikanske psykologen Will Schutz utvecklade en modell när han gjorde studier i amerikanska flottan – framförallt på gruppers effektivitet. Hans teorier blev basen till Fundamental Interpersonal Relations Orientation (FIRO) som är en relationsteori som presenterades 1958. FIRO-teorin har bl.a. utgjort grunden för svenska försvarets grundläggande ledarskapsutbildning i kursen UGL (Utveckling av grupp och ledare).

I FIRO-modellen finns tre faser som här beskrivs kronologiskt och summariskt

  1. Tillhörandefasen - Alla medlemmar i gruppen är måna om att bli accepterade av de andra och de funderar mycket kring om de verkligen vill tillhöra gruppen och hur mycket de är beredda att anpassa sig. Andra vanliga undringar är om man passar in och vilka de andra är.
  2. Rollsökningsfasen - Grupprocessens mest krävande fas och tar längst tid att gå igenom. Nu är gruppmedlemmarna inte lika tysta längre, konfrontationer och kraftmätningar uppstår hela tiden och oenigheterna rör i allmänhet kunskap, ledarskap och kompetens. Det bildas ofta undergrupper, stämningen kan vara påtagligt aggressiv och man frågar sig vem ledaren är, hur stort inflytande man själv har i gruppen och hur ens kompetens tas tillvara.
  3. Öppenhetsfasen - Nu fungerar gruppen och medlemmarna kan ägna energi åt de gemensamma målen. Gruppmedlemmarna kommer närmare varandra, klimatet är öppnare och det finns bättre förutsättningar för att hantera de problem som uppstår.

Med denna kunskap kan man förstå varför det inte är fruktbart att avkräva avgörande beslut tidigt i gruppens livslängd.

Grupptilldelning UP

Vid kursstart kommer du att placeras i en grupp. Vilken grupp du tillhör meddelas via mail och listas strax (uppdateras de första kursveckorna). Det är betydelsefullt att du snabbt presenterar dig för gruppdeltagarna och är aktiv och frågvis.

När flera personer med olika bakgrund, erfarenheter och värderingar samlas kring ett projektarbete behöver man inom gruppen snabbt reda ut vissa frågor

  • vilka är personernas bakgrund och kompetens i gruppen, vad är man bra på/inte bra på?
  • hur når vi varandra vid behov
  • hur kan gruppens deltagare studera tillsammans
  • vilka förutsättningar för gemensamma arbetstider finns i gruppen?
  • vilka roller skall besättas i gruppen?
  • vad händer om en gruppmedlem har hög frånvaro/sjuk

Ett bra sätt att vårda sin projektgrupps dynamik är att sätta upp gemensamma värdeord. Ett exempel på en grupps värdeord kan vara Respekt och roligt Då blir det lättare att styra sitt arbete efter de värdeorden. Varje gruppträff kan då exempelvis inledas med att börja ha roligt tillsammans och att visa varandra respekt genom att t.ex. inte avbryta när någon annan pratar.

Kursutvärdering UP

Varje genomfört kurstillfälle utvärderas i hopp om att kunna förbättras.

Tidigare års studenter skriver

...ur studentgrupps slutrapport

Erhållna lärdomar

Att starta ett projekt är ingen enkel uppgift. Det måste planeras, roller måste tillsättas, områden måste delegeras, gruppen måste hinna ”bonda” utan en kick-off, och sedan behöver uppgifterna lösas -så effektivt som möjligt. Att detta även sker på distans gör situationen ännu mer invecklad och ställer krav på god disciplin utöver det vanliga. Dessutom var vi (uppsatsförfattarna) utspridda på olika platser i världen, vilket gjorde det hela ännu mer intressant.

Lärdomar att ta med sig under denna spännande resa har varit många. Något som samtliga har känt starkt för, har varit den goda kommunikationen inom gruppen. I grupparbeten på distans blir det extra viktigt att kommunicera inom gruppen. Det ökar också relevansen för avstämningsmöten och att hålla koll på hur alla deltagare ligger till i arbetet.

För att underlätta arbetet för oss, valde vi att under arbetets gång sätta upp deadlines och har varit mycket nog på att hålla dessa. Från att inplanera Skype-möten för diskussioner till andra mindre meddelandeutväxlingar. Alla i gruppen har haft ett ansvar att följa gemensammt uppsatta aktiviteter, vilket i vårt fall har fungerat mycket bra.

För att ett arbete av den här typen ska kunna genomföras krävs att alla medverkar och är engagerade. Att bara finnas till hands för att hjälpa och lösa eventuella problem som kan uppstå hos någon eller några inom gruppen, har varit mycket uppskattat. Mycket viktigt för denna uppsats har varit att ha etablerade kommunikationskanaler med varandra.

Inför beslut om schemaläggning av gemensamt möte har vi bestämt att vi har mötet när majoriteten av gruppen kan och att det skrivs ett kort protokoll eller uppdatering till personen/personer som har varit frånvarande. Genom detta arbetssätt utesluts ingen inom gruppen, utan detta har gjort det möjligt för alla att ta del av arbetsprocessen. Ömsesidig respekt, -glädje och framförallt att ha kul, har varit ledord i vårt arbetsklimat.

Vi tar alla med oss mycket från denna kurs, av studentlitteraturen och av uppgifterna. Den största lärdomen är hur vi valt att kommunicera med varandra. Att på flera olika sätt vara uppkopplade och finnas tillgängliga. Att erhålla en god och tydlig kommunikation samt att hela tiden hålla moralen hög och alltid uppmuntra för att göra arbetet stimulerande. Det tror vi är mycket viktiga faktorer för en väloljad och sammansvetsad projektgrupp.

Vi känner oss väldigt stolta över att vi bland annat lärt oss att behärska Skype for Business och använt oss mycket av det i kommunikationen med varandra. Vi har lärt oss betydelsen av planering och uppdelning av arbetsuppgifter i grupparbeten och vi har insett vikten av att sätta tydliga deadlines. Genom veckovisa Skype-möten har vi som gruppmedlemmar haft avstämningar i gruppen  och beslutat vad vi ska göra veckan efter, samt när nästa möte skall äga rum. När det kommer till ett projekt är tidsramen extremt viktigt och tiden kan ibland känns som ens fiende. Mål skall nås, uppgifter lösas och projektet utvecklas under en given tid - utan avkall på kvalité. Detta kräver god planering och det var inte alltid lätt i början av projektet, när det var så många andra variabler inblandade.

Allt detta har varit en stor utmaning och en lärdom, då det i början kan kännas mycket tungt med all information och uppgifter som läggs på en, samt att vi alla tänker och arbetar på vårt egna unika sätt. Men att sakta få struktur på allt och sedan driva projektet var väldigt tillfredsställande och en lärdom för livet.

-Med tillstånd från författarna

Introduktion UP

Kursplanen är det dokument som officiellt styr kursen. Syftet med kursen beskrivs i den officiella kursplanen . Kursplaneringen är planeringen, genomförandet och det pedagogiska upplägg som omger kursen. Ju snabbare du förstår innehållet och vidden av kursens officiella lärandemål, dessa desto säkrare träffar dina insatser betygskriterierna och detta kan leda till ett rättvisande betyg.

Denna kurs utgår från PBL (Problem Based Learning), därför använder jag mig av en skarp fallstudie vars syfte är att ge erfarenheter av att genomföra ett helt kommunikationsuppdrag för webb från uppdrag till leverans.

Kartbild
Bild 1. Pilarna pekar på beroenden.

Denna "kartbild" ritades vid uppstarten på campuskursen. Den ska föreställa allt som påverkar utformningen av en webbplats. Alla pilar visar vad som påverkar och beroenden...

  1. uppdragstagaren (i dialog med uppdragsgivaren)
  2. uppdragsgivaren (i dialog med uppdragstagaren)
  3. uppdragsgivarens "budskap"
  4. uppdragsgivarens organisation och dess eventuella Grafiska Manual
  5. uppdragsgivarens konkurrenter
  6. kalendern, d.v.s. den tid som projektet förfogar över
  7. projektets tilldelade budget. Om inte annat överenskommits, noll kronor
  8. primära målgruppen (ska föreställa flera personer)
  9. sekundära målgrupper (jag vet, den blev inte snygg)
  10. eventuella lagar
  11. uppdragsbeskrivningen som avslutar projektmetodens första fas (research)
  12. projektmetodens fyra faser som planeras in i kalendern
  13. forskning som utgör samlad vedertagen eller akademisk kunskap (Lägg märke till storleken på objektet)
  14. resultatet - webbplatsen

Kapitel 1 i kurslitteraturen beskriver de olika roller och kompetenser som är inblandade i ett webbprojekt. Beskrivet är också hur man i teamet utvecklar och fattar beslut om sin strategi för att låta det bli den taktik man använder som grund. Grunder för överenskommelse och planeringen är av stort värde. Att arbeta efter en överenskommen plan eller projektmetod är därför en mycket god idé. Studera därför i detalj kapitel 1 i kurslitteraturen

Gruppen bör förbereda sig på de kommande uppgifterna, vilka de är och när aktiviteter kommer in i projektet. Nedanstående bild beskriver en översikt.

Källa: http://webstyleguide.com/wsg3/1-process/3-web-teams.html

Ett webbprojekt Källa: Web Style Guide

Att kunna tolka och redogöra för uppdragsgivarens kommunikativa behov beskrivs i lärandemål 1 . Ett förslag för hur man uppnår lärandemål 1 är att arbeta efter nedanstående projektmetod - HISU.

Examinering UP

Det finns tre examinationsmoment i kursen.

Uppgift UP

I denna kurs ska Microsoft Teams användas. Ladda därför ned och installera detta på din dator enligt nedanstående instruktion. Passa även på att installera Office 365.

Gå till >>> Studentmejl <<<< och efter inloggning syns din Webb mail. Klicka på "knappen" (prickarna) högst upp till vänster och välj Office 365. Uppe till höger finns knappen "Installera Office". Gör detta.

Office 365, Teams och Onedrive (med 1TB lagring) får du behålla även efter avslutad kurs.

När du installerat Teams gör du ett anslutningstest med mig. Sök efter "Johan Sundström".

  • Mälardalens högskola |
  • Box 883 |
  • 721 23 Västerås/Eskilstuna |
  • 021-10 13 00, 016-15 36 00 |
  • info@mdh.se |
  • Om webbplatsen